Återgår man till fastprisavtal för el? Spotprisernas förändring 2023–2026

I finländarnas elavtal syns en tydlig trend: börselprisernas dominans minskar, fastprisavtal återkommer. Enligt Energimyndighetens statistik var omkring en tredjedel av hushållen på börselavtal under 2023 års höjdpunkt, men i början av 2026 hade andelen sjunkit från cirka 33 procent till 25 procent. Samtidigt har fastprisavtal stigit från en fjärdedel till närmare 45 procent. Denna förändring är betydande och berättar något fundamentalt om rädsla och missräkningar på börselns sida.

Vad händer på Finlands elmarknad 2023–2026

Höga elpriser och oförutsägbar prisvariabilitet tvingade många finländska hushåll att ta ställning. Vintern 2022–2023 var börselelpriserna extremt höga — Nord Pool FI-priserna steg tillfälligt nära 500 euro per megawatimme. Många som hade övergått till börsel 2021–2022 i spararsyfte fick en chock. Det blev slutligen rädsla, inte beräkningar, som styrde dem.

Energimyndigheten har i sin rapportering visat att avtalstypsbyten i huvudsak har varit reaktiva: krisen bringer fastprisavtal tillbaka till gunst. I slutet av 2023, när priserna stabiliserades, hade många redan låst sig till långfristiga fastprisavtal i prisklassen 7–9 öre. Det var ett klokt beslut då. Nu, 2026, när börselelprisernas långsiktiga medelvärde har sjunkit tillbaka till Nord Pool FI:s årsmedelvärde på 5–6 öre per kilowatimme, verkar dessa avtal dyra.

Olkiluoto 3 började producera med full kapacitet i februari 2023 och tillforde 1600 megawatts produktionskapacitet till Finlands elnät. Det har väsentligt minskat prissätt­ningen. Dessutom öppnades Aurora-förbindelsen till Sverige i november 2025 och ökade överföringskapaciteten med 900 megawatt, vilket frysde priserna på en lägre nivå. Dessa två faktorer tillsammans förklarar varför börselelprisens lönsamhet har återvänt.

"Att återgå till börsel känns dumt när jag minns vad jag betalade vintern 2023. Jag kan inte ta den risken igen."

Suomi24-användare, elforumet 2025

Denna kommentar sammanfattar många finländska hushållens psykologi: de byter avtal utifrån rädsla, inte medveten analys. Det är ett av de dyraste misstagen inom marknadsbeteende.

Varför många överväger att återgå till fastprisavtal

Börselelprisens senaste nyheter har åter blandat marknaden. Energimyndigheten och Fingrid varnar efter vintern 2025–2026 för möjliga nya pristoppar, eftersom vindkraftproduktionen är instabil i Nordeuropa. Elbilarnas snabba utbredning ökar också lasttopp­arna. Dessutom börjar många avtal som låstes till fasta priser 2023–2024 löpa ut 2026–2027, då nya avtals priser är högre än långsiktiga medelvärden.

På Murobbs-forumen har en fråga dykt upp som står bakom motbjudande börselelprisannonsering:

"Lönar det sig att gå från börsel nu? Min räkning är låst på 9–10 öre fast pris och jag oroar mig för en höjning på vintern."

Murobbs-användare, energisektionen 2025

Denna fobi är alltför vanlig. Ett fastprisavtal på 9–10 öre är fortfarande ett utmärkt erbjudande på lång sikt, eftersom det låser bort alla prisökningsrisker. Även om börselelpriset kunde stiga 20–25 procent på vintern, kan det inte slå säkerheten som ett fast pris ger.

När börsel vinner

Men det finns situationer där börsel verkligen vinner. De är mycket specifika och kräver aktiv lasthantering.

Första situationen: vår- och sommarbelastning. Från december till april är börselelpris typiskt sett dyrare, men från maj till september sjunker priserna väsentligt. Om elbilen laddas på natten sommaren kl. 2–5 när priserna är 6–8 öre, och fastprisavtalets pris är 8 öre, kan besparingen vara 1000–1500 euro per år med rätt beteende.

Andra situationen: användning av nolltimmar. Under 2025 hade Nord Pool FI cirka 447 timmar då elpriset var noll eller negativt. Vid negativa priser betalar elföretag dig för förbrukningen. Med börselavtal kommer även dessa timmar till din fördel. Med fastprisavtal får du ingen nytta av nolltimmar.

Tredje situationen: oberoende produktion och solenergi. Husens solcellanläggningar producerar ofta under tiden när börselelpriserna är lägst. Om du äger solceller och är på börsel kan du mata överskuddet in i nätet till bästa priserna.

När fastpris vinner

Fastprisavtal vinner i följande omständigheter:

Vinter och toppbelastning: När kyla tvingar värmepumpar och elvärmning till maximal effekt stiger börselspriset väsentligt. Med fastprisavtal betalar du samma pris året runt. Med börsel kan du betala 20–30 procent mer precis när belastningen är störst.

Oförutsägbar belastning: Om ett hushåll inte kan ajoittera en stor belastning till de billigaste tiderna ger fastprisavtal förutsägbarhet. Detta är börselns största svaghet: det kräver aktivt deltagande och intelligens.

Sinnesfrid och psykologiskt välbefinnande: Många finländare vill veta hur mycket elektricitet kostar. Ett fast pris erbjuder fullständig förutsägbarhet. Detta psykologiska värde är inte obetydligt — känslotillstånd påverkar också bedömningsförmåga.

Ett finländskt hushåll som exempel: 5 000 kWh/år

För ett typiskt finländskt hushåll som förbrukar cirka 5000 kilowatimmar per år (Statistikcentralen) är kostnadsskillnaderna väsentliga.

Fastprisavtal 8,5 c/kWh + moms 25,5 % (Energimyndigheten 2026):

• Årlig energi: 5000 kWh × 8,5 c = 425 euro
• Momshöjning: 425 × 25,5 % = 108,38 euro
• Elskatt + överföringsavgift (medeltal): cirka 600 euro
• Totalt per år: cirka 1 133 euro

Börselel i medelvärde 6,0 c/kWh (2025 årsmedelvärde Nord Pool FI):

• Årlig energi: 5000 kWh × 6,0 c = 300 euro
• Momshöjning: 300 × 25,5 % = 76,50 euro
• Elskatt + överföringsavgift: cirka 600 euro (detsamma)
• Totalt per år: cirka 976,50 euro

Skillnad: cirka 156,50 euro per år till börsels fördel. Men detta tal döljer risk. Om börselspriset stiger 7 procent (normal volatilitet) kostar börsel 1045 euro och fastpris är billigare. Ett tvåårigt fastprisavtal på 8,5 öre är således ett bättre val än börsel om du inte är beredd att aktivt följa priserna.

Förberedelser för nolltimmar är inte längre meningsfull för de flesta

Enligt min mening återvänder de flesta från börsel tillbaka till fastpris av fel anledning — rädsla, inte beräkning. Även om nolltimmars och negativ priss timmar steg till 447 timmar 2025 utnyttjar bara en liten del av hushållen dem. De kräver smarthem, automatisering och beredskap att ajoittera belastning. För en vanlig familj med elbil men utan intelligenta system är nolltimmarna helt värdelösa i ett börselavtal.

Vad lönar sig att göra just nu

Om du har ett fastprisavtal på 8–9 öre och det löper ut 2026–2027, skynda dig inte att byta till börsel just nu. Nya fastprisavtals priser har stigit till 8,5–9,5 öre. Fördelarna med byte till börsel skulle vara marginella, om något.

Istället:

• Skaffa smarthem-system. Om du vill att börsel ska löna sig måste du kunna kontrollera belastning. Utöver smart elmätare behöver du termostat, appar för styrning av elbilens laddningstid och möjligen ett energilagringssystem.
• Utforska hybridavtal. Vissa elbolag erbjuder avtal där en del av belastningen är fast och en del kopplad till börsel. Detta kan vara en kompromiss mellan säkerhet och sparpotential.
• Vänta till 2027. Två år är en betydelsefull tid. Solenergi och batteriers priser sjunker, smarthemsutrustningen förbättras och marknadsläget kan förändras igen.

Källor

1. Energimyndigheten: Elstudier och avtalstyper (Tier A)
2. Fingrid: Operatör och marknadsanalyser (Tier A)
3. Nord Pool: Historiska prisdata och spotprisdata (Tier A)
4. Statistikcentralen: Hushållens elförbrukning i Finland (Tier A)
5. Skatteverket/Energimyndigheten: Elskatter och moms 2026 (Tier A)
6. Datahub: Mätardata och säljareintegration (Tier A)
7. Fortum: Avtalstyper och rådgivning (Tier B)
8. Helen: Marknadsjämförelse och avtal (Tier B)